Think twice
Shoohej,
ett tag sen sist. Har hunnit med en del. Eller ja tre veckors semester i alla fall. Blev ju som sagt 2 veckor i New York och en vecka i Miami. Det var nice, skönt med lite sol och värme, men New York kommer alltid ligga närmst hjärtat. Finns ingen stad so far som kan mäta sig med NYC pulsen.
Hur som, nu är det slut på det roliga. Hemma i Eslöv igen, ganska okej ändå. Antar att det till mestadels är Rasmus förtjänst, det är soft. Längesen jag kände att det gick så bra som det gör nu, antar att vi var redo för ett nytt kapitel.
Anyway, blir så trött på mig själv. Känns som jag ändrar mina planer som andra byter outfit. Jag vill dit, sen dit och sen någon helt annanstans. Men hey, det är väl inte hela världen. Anna och jag tagga till på en roadtrip genom hela USA, det har jag alltid velat göra. Dock var jag väl ganska inne på Asien resan, men ja som det ser ut nu kan inte Ruby följa med, och det finns nog ingen annan jag skulle vilja dela den resan med, möjligtvis mamma och pappa, men nja, ruby slår även dom med hästlängder. Så vi får se, en resa i början på nästa år blir det i alla fall för min del, var yet unknown.
Annars har jag väl inte mycket nytt, kom hem i torsdags, Rasmus hämta mig på stationen, vi åkte hem käkade efterlängtade ostmacker med mycket smör! Efter det gick vi upp och jag somnade faktikst! Men VA, det sämsta man kan göra. Sen fick jag dras med en äcklig jävla jetlag för att jag lät tröttheten get the best of me. Jävligt dumt, och jag kan lova er att det ska jag aldrig göra om. Jetlagen märks inte av så mycket om jag bara håller mig vaken till dagen blir kväll där jag landat så att säga! Men nej jag fick vara cp trött min lediga helg, fett bull.
Men nu är det ny vecka, och det är första veckan då jag är tillbaka på El Toro. Så från och med nu är det väl mest jobb som gäller. Pallar inte att jag spendera vart enda öre i USA, plus 7000 lånade riksdaler. Riktigt själv smart, men jag hade jävla roligt och fick med mig fina saker, så ja klaga kanske är dumt, fast att det känns ganska surt att mina första lön inte är mine to keep. Så fram tills löning i slutet på april, kommer jag leva på dricks, om jag får någon vill säga. Det återstår att se.
Nu tänkte jag ta en välbehövlig dusch, sen krypa ner och se någon serie, om det finns några nya avsnitt vill säga. Pallar inte att jag är serie beroende, jag följer säkert 20 olika serier om inte mer, hatar sånna!
Jaja so long
some of us just can't stay put
hi ya,
idag har jag gjort absolut ingenting. Känner mig sjukt ineffektiv men hey, är det semester så är det.
Inte mycket nytt, fick dock nyss erbjudande från Nic & Paul att jobba en vecka i Dublin i slutet på Mars. Sjukt glad blev jag, men insåg ganska snabbt att det inte är att tänka på. Som jag berättat tidigare har jag tagit på mig jobb på El Toro efter New York trippen. Så en veckas ledigt för att dra till Dublin vågar jag nog inte hoppas på. Men det är sjukt irriterande, jag älskar dom barnen som om dom vore mina egna. Får alltid flygbiljetten betald när jag ska jobba för dom, bor och äter gratis och åker hem med 5000k. Det är en golden ticket för mig, och jag blir sjukt less när jag tänker på att jag fömdoligen inte kan ta den.
Usch det är precis detta jag hatar med att ta på sig jobb så länge! Man har ingen frihet längre, man är tide till jobbet och therefore så kan man göra jack shit. Detta jag var rädd för och precis därför jag tveka hårt innan jag efter många om och men tog mig an jobbet. Men jag antar att det är så det är ibland, can't have it all.
Hur som helst, first things first, drar till New York om mindre än 48 timmar, det känns awesome to say the least. Sjukt skönt ska det bli, varit lite orolig över pengar och det är jag väl fortfarande, inte jobbat sådär jätte mycket sen jag kom hem från Dublin. Så den självklara shopping rutten blir dessvärre inställd som det ser ut nu. Men värre saker har väl hänt. Så ja på onsdag 4pm står jag väl på Penn station och väntar på att Anna ska möta upp mig. Hur nice?
Annars, en sak som stör mig är dessa idioter till bloggare som tror dom för nån jävla mode blogg. Lägger upp bilder på sig själv varje dag och skriver var deras kläder kommer ifrån osv. Som att folk bryr sig? Klart en blogg är personlig och allt det där, men kom igen? Skriva om sitt liv är en sak men att lägga upp en ny bild PÅ SIG SJÄLV precis varje dag är väl ganska OTT eller?
Anyway, nu hade jag tänkt sova, ska till banken imorgon och sen bygga mina naglar hos Amanda.
Vill bara säga också att jag har världens bästa människor i mitt liv, underbar familj, fina vänner och Ralli såklart! Så tack för att ni finns och förgyllar min vardag, ni är helt klart bäst!
PUSS babes
Already taken
Inte så mycket nytt, alla hjärtans dag igår. Åkte hem till Ralli och chillade lite på förmiddagen, sen på kvällen blev det jobb. Mysigt att jobba faktiskt, alla par var ute på romantisk middag. Det stod rosor på varje bord, och tända ljus likaså.
Jobbar även idag, imorgon & torsdag. Sen håller jag nog helg, måste packa och allt det där. För jag drar ju som sagt till New York & Anna på onsdag. Mhh jag taggar! Känns som det var år och dar sen jag var i älskade New York, så jag känner på mig att vi kommer gå loss lite extra! Sen miami på det, blir det bättre? Plus att Anika är där och vi ska göra vår efterlängtade tatuering!
Annars har jag inte mycket nytt, tagit på mig jobb nu på El Toro fram till nyår. Ska spara pengar, sen drar jag nog till Asien i början på 2012. Den resan har jag längtat efter så länge jag kan minnas. Det är på tiden att den blir gjord. Så jag ska i alla fall resa Asien runt, innan jag ens börjar tänka på att plugga. Det enda som känns lite b är att det är dygt att jobba med familj, chefen är min styvpappa och vi delar samma tak. Visst har jag jobbat där sen första maj 2010, men nu har jag ju fast jobb, så det blir ju minst 4 dagar i veckan, men hey pengar är pengar i guess!
Nu ska jag chilla hårt innan jobb!
Ses
Search but never find
Varit hemma från Dublin i drygt en månad, och jag erkänner redan nu att jag var dum som åkte hem. Jag förstår inte, ibland när man är ute och reser så längtar man hem sådär jättemycket. Men efter en dag hemma så är man redo att dra igen.
Hur som, mindre än en månad tills jag sitter i BK med världens bästa Anna. Helt sjukt, hur mycket jag längtar. Få lite quality time med Anika, Ashley, Catalina, KENNY, och alla andra fina människor!
Annars händer det inte mycket här i Eslöv, känns som mina bästa soldater är ute och krigar och här sitter jag själv. Jag saknar mina fina vänner, livet är så mycket roligare när ni finns till hands. Så ja Anna, Anika, Ami, Johanna, ni kan ju ge upp Australien, New York, Tyskland och Irland, så att jag kan få ro i kroppen nån jävla gång!
Annars har jag väl inte mer att dela med mig av, inte fått så många timmar på El Toro denna veckan, förståligt med tanke på att jag kommer och går som ingen annan. Men som vi alla veta, pengar växer inte på träd, och jag är i stor behov av pengar, för pengar kanske kan ge mig New York i mer än 3 veckor. Så vi får hålla tummarna för att jag ska få ihop detta på nått jävla sätt!
Innan jag går så undrar jag varför jag inte kan komma upp ur sängen före 12. Det är omöjligt, och tro mig jag är inte den som ger upp. Men som jag försökt, jag ställer klocka på 10, men jag stänger av den och sen vaknar jag oftast efter 12, samma visa varje dag. Hur fan är det möjligt. Jag menar jag vill ju gå upp, men jag kan inte. Den som knäcker denna kod kan väl få en klapp på axeln eller nått!
Nu ska jag klä på mig
Ciao
Drop the world
Det var fan ett bra tag sen jag satt här och skulle uppdatera. Men nu sitter jag här i alla fall, varit hemma i drygt en vecka och jag börjar redan bli galen. När jag var i Dublin hade jag hemlängtan den sista tiden, mest för att jag inte hade någon tid för mig själv. Det var jämnt skrikande ungar utanför min dörr, och det var sällan uppskattat. Men nu när jag varit hemma och fått njuta av stillhet och tystnad så saknar jag kaoset. Jag saknar mitt lilla hjärta Bobby Dee, skulle gett mycket för att få honom till Sverige. Usch, jag undrar om jag är en lost cause. Jag får ingen ro i kroppen i lilla Eslöv, det är ingen fart, jag behöver fart och rörelse för att må riktigt bra.
Hur som början på 2011 nu och jag vet inte riktigt vad det kommer bjudas på, men förhoppningsvis blir det mycket jobb och därmed mycket resande.
Nyår firades hemma hos Englessons med 3 rätters middag. Inte riktigt min crowed om jag ska vara ärlig, men kvällen bjöd på ett par goda skratt, så klaga vore väl dumt.
Annars har jag väl inte mycket nytt i kalendern, drar dock till Anna i februari, det kommer bli nice. Få lite perspektiv på livet igen. Ska bli så fruktansvärt underbart att få njuta av världens bästa stad och världens bästa Anna. Vet inte vad jag hade gjort utan BANANEN faktiskt, hon är by far den mest impulsiva männiksa jag känner och det gör henne så jävla unik!
Det är ganska roligt att se folks miner när jag berättar om mina resor framöver, så många som bara stannar upp och stirrar med dömmande blickar. Som att jag är någon sinner bara för att jag inte vill sitta framför skolbänken igen, at least not yet. Man får ett liv och en chans, så vitt jag vet i alla fall. Varför inte ta chansen att resa nu när man har no strings attatched. Jag är tacksam för mitt au pair år i usa och jag är tacksam för mina 3 månader i Dublin. Jag har träffat världens bästa människor på mina resor och jag har funnit världens bästa stad. Lagom jobbigt att jag inte kan bosätta mig där utan en fet summa på kontot och ett visum i handen, men jag ger inte upp denna stad för det, så om jag får New York för 5000kr, 3 veckor åt gången then so fucking be it.
Det var allt
I'm so sick and tired of being sick and tired
Eftersom jag flyttat till Dublin så tänkte jag att lite bloggande kanske inte vore helt fel, so let's give it a try shall we?
Inte hänt speciellt mycket sen jag kom hit, mycket jobb as always, men det är helt okej! Ruby var här, det är väl det största so far. Mycket trevligt, trots att jag var död efter 50 timmars jobb.
Veckan består av jobb, blir dock fest på lördag, Jeannine har fyllt 22 så det ska firas!
Annars har jag inte mycket på hjärtat, blir Lady Gaga live in the O2 nästa tisdag, det kommer bli fett! Sist jag såg henne live var jag måttligt berusad på Webster hall i NYC med den där ANNA, mhh det var tider det! Nyår i New York var sick, så jag hoppas att det blir ännu ett nyår som firas i där. Försöker spara pengar, men hur lätt är det när man kan shoppa bort dom istället? Aah jag blir galen på mig själv, jag vill inget hellre än att ha 10 dagar med miss ak och världens bästa stad, men jag verkar inte fatta att jag måste spara vartenda öre. Fast å andra sidan december är ju min månad, jag fyller år och det är jul and word has it jag har varit riktigt snäll i år, så vi får hoppas tomten kommer med ett bidrag! På tal om tomten, visste ni att man kan åka till Lapland i Finland och träffa honom? Well apparently, så ja det ser ut som att det blir en resa dit inom den närmsta tiden med mina 4 monster ungar och dess föräldrar! Aldrig varit i Finland och skulle formodligen aldrig får tummen ur, så detta blir intressant.
Men nu ska jag sova en timme innan jag måste ta itu med en mad afternoon. Paulymac har en stor playdate, vilket innebär 8 barn att ta hand om? Hur skoj? Aaah ibland hatar jag barn FAKTISKT, true story.
Så puss på det
Nearly there
Hi there,
Nu befinner jag mig på Irland i Dublin, känns sweet of course. Men helgen och nästa vecka mån-tors är mest jobb, för närvarnde är jag stand in 3 barns mamma. Nic lämnade Dublin för NY igår, ni vill inte vet hur avunsjuk jag är. Hade dödat för att byta plats med henne men samtidigt så är jag glad att jag är här och inte hemma i lilla Eslöv. Sjukt hur lätt jag glider in i denna rollen, känns som detta livet går på runtin. Trots att jag inte sett ungarna på 6månader så känner jag dom väl. Det är sjukt när jag först kom till Yonkers NY och Nics familj efter att ha blivit utkastad från Bronxfamiljen så var jag så satans tacksam för att äntligen hamnat i en bra familj. Och visst är familjen bra men det är fan vilket jävla madhouse detta är, blir påmind varje gång no doubt. Men jag stormtrivs trost att det är all work and no play. Jag vet inte, det funkar bästa så bara. När man jobbar mycket så uppskattar man sina fria dagar mycket mer. Hur som träffade Ami idag, sjukt nice. Hade riktigt trevligt och till helgen blir det en välbehövlig utgång. Och Dublin har hittills inte gjort annat än att leverera, så jag hoppas det blir likadant till nästa helg. Så jävla skönt att gå ut och träffa människor som är trevliga for no reason.
Nej nu blir det film sen sängen, har nämligen en stark känsla av att jag kommer få in 3 pojkar i min säng vid 6 tiden imorgon bitti. Sjukt, fattar inte varför barn alltid vaknar så tidigt, sen när dom väl vaknat så finns det inget slut. Dom bara kör på hela dagen och deras energi är helt ofantlig. Tänk om man själv haft så mycket energi vilka produktiva dagar man kunnat få då. Oh yes the joys of life
Nej men vi ses
You better watch your step
Vet inte riktigt vart jag står just nu, jag jobbar och försöker planera inför sommaren. Än är inget 100%, men jag hoppas fortfarande på att det blir någerlunda likt det vi från början hade tänkt oss.
Livet är fan aldrig lätt, ibland är det bara mindre svårt. Känns som jag har mycket vilandes vid min fötter, viktiga beslut som måste tas, helst nu för att jag inte ska förlora för mycket tid. Och med tanke på att livet tyärr inte vara förevigt, så känner jag att jag kan inte gå och dra på saker hur länge som helst. Vet att jag tidgare varit väldigt rädd för att ta beslut som jag vet kommer förändar mycket i mitt liv. Men nu efter usa så känns det som jag har fått mer kött på benen. Är inte så rädd för att börja om från scratch längre, jag vet att man måste satsa för att vinna. Ibland vinner man stort och ibland förlorar man stort, det är så livet är. Det går oftast plus minus noll, kan inte gå plus alltid. Finns inte tid och rum för det även om man många gånger önskar. Så jag tänker inte vara rädd för vad som komma skall, livet är sjukt otippat och det som händer ja det händer. Finns ingen metod i världen som biter på livet, det ger vad det ger och tar vad det tar, man kan stoppa händelser man inte har makt över och tyvärr har vi ju inte makt över mer än oss själva. Var och en står för sig, och det är ju faktikst så att man ska leva sitt liv utefter vad man själv tror på, måste ta beslut som blir bäst för en själv, för det är ju så att man själv är den enda personen man är garanterad att leva med för restan av livet. Allla andra kan komma och gå.
Vet inte riktigt vart allt detta kom ifrån, men ut skulle det så ja såhär blev det.
Förövrigt som hoppas jag på att folk ser vad dom har när dom faktiskt har det
Annars, vi ses!
Never gonna be alone
För övrigt så älskar jag livet. Jag älskar mina vänner och min familj. Känner mig riktigt lycklig faktiskt. Trots att det finns mycket och många jag saknar, så överväger ändå allt det positiva. Jag menar det är väl så man måste resonera så ofta man bara kan, så att livet kan flyta på någerlunda smidigt. Jag älskar att vi alla kommit så nära varandra och att vi idag vet lite mer vad vi betyder för varandra. För det är ju faktiskt så att ingen går säker, man vet aldrig när det kan ta slut för en själv eller för någon annan som man uppskattar och älskar. Tycker det är rent hemskt vad fort det kan ta slut. Så snälla ni, ta vara på det ni har framför er, sukta inte bara efter mer mer mer. Sagt det innan och jag säger det igen, sometimes less is more. Tycker det är synd, när människor inte inser hur bra dom har det, dom bara lallar runder och tror att ju mer desto bättre. Men shit ibland får det väl räcka, sometimes enough's enough you know.
Men som jag sa jag älskar livet, njuter av allt som går att njuta av, och hoppas på att mina vänner mår lika bra som jag gör, because I wouldn't wanna have it any other way.
Peace på det
Niagara fallen
Hur som helgen har varit riktigt fin, i fredags blev det chillkrök hos sebbe. Mysigt att träffa alla. Igår blev det Rasmus mosters 40års fest sen vidare till stan med Anna och co. Anna och niagara fallen var kvällens höjdpunkt. Jag älskar när kvällarna blir så sjukt spontana, när man träffar random folk och bara njuter av livet. Älskar när livet bjuder på otippade äventyr. Så jag är faktikst riktigt nöjd med helgen. Kunde dock innehållt lite mer Anika och Emma, men vafan dom träffar jag ju snart. Ja SNART är ordet jag väljer, för det är mindre än tio veckor nu tills jag flyger till Tyskland och sen vidare med Anika till NY för 8 awesome veckor i världens bästa stad. Fuck yeah ibland får man till det, aaaaaaah jag älskar det.
Idag blev det dans och snart ska jag duscha sen ska jag och ralli på middag hos pappa och Lotta. Vi får se vad kvällen bjuder på, men jag har en känsla av att det kommer bli awesome vad som än händer.
Är på sjukt bra humör idag och det bästa är att jag inte vet varför. Det har inte hänt något speciellt, men ändå så är min dag toppad redan. Fattar inte hur jag lyckades med det, men det är ingen idé att försöka analysera. För vi alla veta att det brukar sluta med katastrof. Man kan inte analysera livets alla gåtor, vem har energin? Det är fan så mycket bättre att bara njuta av det som finns and ask no questions. För hur många frågor man än ställer sig så får man inte ens svar på hälften, så why bother säger jag. Whatever happens happens, så är det med den saken.
Tänkte nämna också innan jag kilar vidare att jag älskar det faktum att jag har tre helt underbara männsikor här i Eslöv som jag litar på till döden. Anna Nordbeck, Rasmus Jönsson och Anderas Olsson, couldn't do it wihtout you guys!
SES
Even the good can be a curse
Kom nyss hem, haft en bra dag. Träffat vänner, och bara chillat, sen ikväll blev det Veolute med Anna.
Överlag är jag tillfreds med mitt liv, jag har mina vänner och min familj som jag litar på till döden. Jag vet vart jag ska vända mig när saker och ting inte går min väg. Jag vet att jag inte kunnat hittat mig en bättre familj och bättre vänner. Jag hoppas ni vet vilka ní är och hur otroligt mycket jag tycker om er. Men trots att allt ligger och flyter på förvånansvärt bra, så känns det tungt. Jag sakner så många människor, och det svider varje dag jag vaknar upp och inser att det kommer dröja flera månader innan jag får se mina älskvärda ansikten igen. Det är så jävla fattigt att man träffat och lärt känna människor som bor tusen mil ifrån en när man i nuläget inte kan leva utan dem. Det är sjukt svårt att hålla huvudet högt all day every day, när man ständigt blir påmind om hur många älskvärda människor som förtillfället finns utom räckhåll. Jag skulle döda för en vecka med Emma uppe i Östersund, eller för en vecka med Anika i Tyskland. Eller en vecka med min underbara värdfamilj på irland eller mina andra också helt underbara värdfamilj i Larangeville NY. Fan vad det är hårt alltså, det är nästa så jag bara vill skolka ihjäl mig från jobbet och dra härifrån. Men det är skönt att USA ändå närmar sig med stormsteg, jag behöver verkligen en awesome sommar i NYC med världens bästa Anika. Det positiva med jobbet är att jag fick en feting lön, som var större än förväntat. Älskar när man får mer än vad man hoppats på. Trost att jag inte direkt kan röra några pengar nu så känns det jävligt fint att veta att man har en tredjedel av vad som behövs för att NYC sommaren 2010 ska bli av. Och pricken över i:et på detta är väl att min efterlängtade iphone kommer om 3 dagar.
Sjukt att livet kan vara så bra men ändå så jävla surt. Men det är väl som med mycket annat här i livet, det finns fördelar och nackdelar. Tyvärr kan man inte bara få det bästa och utesluta det värsta, trots att man många gånger skulle vilja ha det så. Men det man inte dör av blir man väl starkare av, eller ja det är vad jag hört i alla fall. Så det är väl bara till att bita ihop och hoppas på att jag en dag i framtiden kan uppnå och hitta allt det jag i nuläget drömmer om och letar efter.
Jag tycker om er, jag uppskattar er obeskrivligt, ni skulle bara veta..
Dödödödödödöd
Blääääääääääääääää
tycker det är ett bra uttryck att börja inlägget med. För det är fan så det känns. I onsdag gick jag till jobbet fast jag mådde kass, men jag tänke äsch lite feber går över med alvedon. Men den dagen var en ren pina. Hade ont överallt och kunde knappt andas, så hade jag 20 barn som skulle peta, hoppa och sitta på mig. Ville avlida på plats. Men jag överlevde nätt och jämnt. Körde hem och knarkade lite mer alvedon och sen sov från och till under hela kvällen/natten. Torsdag fick jag bli hemma, men igårkväll kände jag mig ändå jävligt kry. Perfa tänkte jag, då kan jag jobba imorgon och sen har jag hela helgen framför mig. Men riktigt så smidigt skulle det väl inte kunna gå va? Nej idag har jag istället spytt och har inte kunnat behålla någonting nere. Kommer ut antingen den ena eller den andra vägen. Sjukt härligt jag vet. Detta är en riktigt sån love life dag.
Men det är fest i Lund ikväll med Anna, och jag ska fan be och få tala om för er att jag tänker inte sitta hemma. Tänker knarka alla piller som behövs och sen pallra mig till Lund. Vi får väl se om mamma gillar min awesome idea, men det tror jag nog!
Nej so long bitches
You make it real
Hej hopp,
ett tag sen igen men men. Inte hänt sådär jättemycket sen sist jag lätta på trycket. I fredags blev det lite tjejkväll hos mig, mysigt. I lördags blev det Harry P med jojje, sen förfest hos mig. Skulle vidare till jägers men vi gick aldrig in. Inte värt att slösa pengar på jägers när det är typ 50 pers inne på stället. Men nej jag ska inte klaga mer än så. Hur som vi körde Emma till Malmö sen blev det sängen för min del. I söndags väckte Anna mig, mysigt. Var inte bakis direkt, bara trött, skönt. Blev dans iaf, och ja det gick väl som det gick, tycker det är svårt. Men det är väl så det ska vara. Efter dansen blev det bio i lund med Anna, Rasmus och Kalle, såg Snabba cash, riktigt bra film faktiskt. Efter bion tog vi en fika, sen körde vi hem och jag slockna illa kvickt.
Igår blev det jobb 8-16 och idag 7.30-16. Imorgon jobbar jag 8-16.30, samma på torsdag och fredag. Sen är det helg igen, tiden går faktikst jävligt fort när man jobbar heltid. Finns liksom inte sådär överdrivet mycket kvar på dagen när man är hemma vid 5. Men som sagt det är skönt, och jag trivs riktigt bra på jobbet.
Det enda som suger just nu är väl att jag blivit av med min plånbok, verkligen ingen aning om var jag gjort av den. Vet jag hade den i lördags eftermiddag, efter det har jag no memory. Fuck me på den, big time, men men shit happens!
Förövrigt så ser helgen fin ut. Blir bowling och utgång i malmö på lördag. Fredag blir förmdoligen chill och även söndag.
So long folks
Wide open
Sitter här sliten och skabbig, sjukt soft.
Första dagen på jobbet idag, det gick bra, men det är fan drygt med ouppfostrade snorvalpar som inte kan lyssna på vad man säger. Förstår inte hur föräldrar inte kan disciplinera sina barn, jag menar det är ju ännu jobbigare när dom springer runt som vilda djur och tror att dom kan göra precis hur fan dom vill.
Förövrigt så sitter jag mest här och leter lägenhet i New York, till sommaren. Kommer bli så fruktansvärt nice alltså. När jag tänker på New York så blir jag så satans lycklig, every time. Mitt sista halvår där var fan inte att leka med alltså, fan vad roligt jag hade, så bra jag mådde.
Hur som, sitter här och läser massa olika bloggar. Läser om hur människor känner sig otillräckliga och svikna hit och dit. Om hur tufft livet är och om hur mycket de gjort ogjort om det kunnat. I nuläget tycker jag att det är sjukt deprimerande att läsa, men det är väl för att jag själv känner mig väldigt lycklig och tillfreds med mitt liv. Visst att jag saknar NY, men bortsett från det så är jag riktigt nöjd med livet och med vad som finns i det.
Blir så less på att läsa om hur folk önskar att dom kunde vara sig själv osv, jag menar hur jävla svårt är det egentligen? Jag förstår inte att man kan vara så rädd för att säga vad man tycker och tänker, och bara stå upp för vad man tror och inte tror på. Så trött på människor som försöker vara alla till lags också, ingen jävel är omtyckt av precis alla. Det är bara så det är, deal with it!
Var bara tvungen att skriva av mig det där. Annars? Inte mycket nytt faktikst, fyra dagar till som väntar, blir flyinge imorgon och på fredag, Löberöd onsdag och torsdag.
Nu ska jag ta en dusch sen blir det nog lite one tree hill och sängen
HA det fint peeps
Ciao då
Closer n closer
Shu lu luu snyggingar
Idag är en riktigt bra dag so far, börja med att jag blev väckt av att mobilen ringde vid 8.30. Var någon Madde från bemanningsenheten. Sjukt förvirrdad blev jag och trodde jag missat mitt inskrivningsmöte som är i nästa vecka. Men hon undrade om jag hade körkort och tillgång till bil. Körkort har jag ju, men egen bil tyvärr inte. Men eftersom jag då har världens bästa mamma så blev det även svar JA på fråga två. Bestämde möte idag kl 1. Gick dit och nu har jag jobb som planeringsavlösare i Harlösa, Flyingen och Löberöd. Heltid dessutom, så jag ska pumpa 8-4.30 fem dagar i veckan från och med måndag. Så jävla skönt att det är månadsanställnig och inte timanställning, för vet ni vad det innebär, jo att jag får första lönen i februari, så jag slipper innestånde lön och dessutom har jag fast lön, så jag vet redan hur mycke pengar som kommer rulla in.
Sjukt skönt, nu kan jag dränka mig i jobbet precis som jag ville och varje dag jag jobbar kommer bli ett steg närmre NEW YORK. Så jävla skönt att jag inte behöver oroa mig över pengar mer. Kommer få ihop pengar gott och väl så det räcker till 8 veckor i NYC, dessutom blir det nog lite över som jag kan sätta in på sparkontot till Rubys och min Asien resa 2011.
Fan vilken jävla vändning, så jävla AWESOME, inte varit så här lugn på länge. För första gången sen jag kom hem så känns det som alla planer kommer kunna sättas i verk som önskat.
STOR PUSS på detta alltså
fan vad jag blir glad
detta firas med bio ikväll med världens bästa jojje och emma
sjukligt underbart
och imorgon hoppas jag på lite fest innan allvaret börjar
Förövrigt hoppas jag du har riktigt jävla mysigt i sthlm ANNA!
SES
