Dödödödödödöd
Blääääääääääääääää
tycker det är ett bra uttryck att börja inlägget med. För det är fan så det känns. I onsdag gick jag till jobbet fast jag mådde kass, men jag tänke äsch lite feber går över med alvedon. Men den dagen var en ren pina. Hade ont överallt och kunde knappt andas, så hade jag 20 barn som skulle peta, hoppa och sitta på mig. Ville avlida på plats. Men jag överlevde nätt och jämnt. Körde hem och knarkade lite mer alvedon och sen sov från och till under hela kvällen/natten. Torsdag fick jag bli hemma, men igårkväll kände jag mig ändå jävligt kry. Perfa tänkte jag, då kan jag jobba imorgon och sen har jag hela helgen framför mig. Men riktigt så smidigt skulle det väl inte kunna gå va? Nej idag har jag istället spytt och har inte kunnat behålla någonting nere. Kommer ut antingen den ena eller den andra vägen. Sjukt härligt jag vet. Detta är en riktigt sån love life dag.
Men det är fest i Lund ikväll med Anna, och jag ska fan be och få tala om för er att jag tänker inte sitta hemma. Tänker knarka alla piller som behövs och sen pallra mig till Lund. Vi får väl se om mamma gillar min awesome idea, men det tror jag nog!
Nej so long bitches
