Drop the world
Hej hopp, once again long time no see.
Det var fan ett bra tag sen jag satt här och skulle uppdatera. Men nu sitter jag här i alla fall, varit hemma i drygt en vecka och jag börjar redan bli galen. När jag var i Dublin hade jag hemlängtan den sista tiden, mest för att jag inte hade någon tid för mig själv. Det var jämnt skrikande ungar utanför min dörr, och det var sällan uppskattat. Men nu när jag varit hemma och fått njuta av stillhet och tystnad så saknar jag kaoset. Jag saknar mitt lilla hjärta Bobby Dee, skulle gett mycket för att få honom till Sverige. Usch, jag undrar om jag är en lost cause. Jag får ingen ro i kroppen i lilla Eslöv, det är ingen fart, jag behöver fart och rörelse för att må riktigt bra.
Hur som början på 2011 nu och jag vet inte riktigt vad det kommer bjudas på, men förhoppningsvis blir det mycket jobb och därmed mycket resande.
Nyår firades hemma hos Englessons med 3 rätters middag. Inte riktigt min crowed om jag ska vara ärlig, men kvällen bjöd på ett par goda skratt, så klaga vore väl dumt.
Annars har jag väl inte mycket nytt i kalendern, drar dock till Anna i februari, det kommer bli nice. Få lite perspektiv på livet igen. Ska bli så fruktansvärt underbart att få njuta av världens bästa stad och världens bästa Anna. Vet inte vad jag hade gjort utan BANANEN faktiskt, hon är by far den mest impulsiva männiksa jag känner och det gör henne så jävla unik!
Det är ganska roligt att se folks miner när jag berättar om mina resor framöver, så många som bara stannar upp och stirrar med dömmande blickar. Som att jag är någon sinner bara för att jag inte vill sitta framför skolbänken igen, at least not yet. Man får ett liv och en chans, så vitt jag vet i alla fall. Varför inte ta chansen att resa nu när man har no strings attatched. Jag är tacksam för mitt au pair år i usa och jag är tacksam för mina 3 månader i Dublin. Jag har träffat världens bästa människor på mina resor och jag har funnit världens bästa stad. Lagom jobbigt att jag inte kan bosätta mig där utan en fet summa på kontot och ett visum i handen, men jag ger inte upp denna stad för det, så om jag får New York för 5000kr, 3 veckor åt gången then so fucking be it.
Det var allt
Det var fan ett bra tag sen jag satt här och skulle uppdatera. Men nu sitter jag här i alla fall, varit hemma i drygt en vecka och jag börjar redan bli galen. När jag var i Dublin hade jag hemlängtan den sista tiden, mest för att jag inte hade någon tid för mig själv. Det var jämnt skrikande ungar utanför min dörr, och det var sällan uppskattat. Men nu när jag varit hemma och fått njuta av stillhet och tystnad så saknar jag kaoset. Jag saknar mitt lilla hjärta Bobby Dee, skulle gett mycket för att få honom till Sverige. Usch, jag undrar om jag är en lost cause. Jag får ingen ro i kroppen i lilla Eslöv, det är ingen fart, jag behöver fart och rörelse för att må riktigt bra.
Hur som början på 2011 nu och jag vet inte riktigt vad det kommer bjudas på, men förhoppningsvis blir det mycket jobb och därmed mycket resande.
Nyår firades hemma hos Englessons med 3 rätters middag. Inte riktigt min crowed om jag ska vara ärlig, men kvällen bjöd på ett par goda skratt, så klaga vore väl dumt.
Annars har jag väl inte mycket nytt i kalendern, drar dock till Anna i februari, det kommer bli nice. Få lite perspektiv på livet igen. Ska bli så fruktansvärt underbart att få njuta av världens bästa stad och världens bästa Anna. Vet inte vad jag hade gjort utan BANANEN faktiskt, hon är by far den mest impulsiva männiksa jag känner och det gör henne så jävla unik!
Det är ganska roligt att se folks miner när jag berättar om mina resor framöver, så många som bara stannar upp och stirrar med dömmande blickar. Som att jag är någon sinner bara för att jag inte vill sitta framför skolbänken igen, at least not yet. Man får ett liv och en chans, så vitt jag vet i alla fall. Varför inte ta chansen att resa nu när man har no strings attatched. Jag är tacksam för mitt au pair år i usa och jag är tacksam för mina 3 månader i Dublin. Jag har träffat världens bästa människor på mina resor och jag har funnit världens bästa stad. Lagom jobbigt att jag inte kan bosätta mig där utan en fet summa på kontot och ett visum i handen, men jag ger inte upp denna stad för det, så om jag får New York för 5000kr, 3 veckor åt gången then so fucking be it.
Det var allt
Kommentarer
Trackback
