It's always the same

Sent igår fick jag reda på att jag ska jobba hela helgen. Igen tänkte jag då liksom, det är så jävla orättvisst. Men men, fick i alla fall dagen idag off, så det är ju alltid nått.

Idag har jag och Anna varit inne på Manhattan och yrat runt. Vi gick in på Virgin, och självklart slösar vi båda massa pengar på onödigheter. Köpte tre filmer, så jag ska väl se en av dem snart. Efter det käka vi på donken, var annars. Efter det underhöll vi oss själva med min kamera HAHA. Jag pallar inte våra bilder alltså, vill lägga upp dem nu, men smart som jag är glömde jag kameran min hos Anna.

Efter alla tramserier inne på Manhattan åkte vi hem till Anna i Brooklyn, vi bara chilla och såg på roliga klippa. Vi hade allmänt trevligt. Senare så hjälpte jag Anna och laga middag, sen åt vi osv, sen var det dags för mig att bege mig hemmåt. Eftersom jag i morse var tvungen att lämna mina nycklar till den andra barnflickan var jag tvungen att vara hemma innan halv tio idag. Riktigt great tänkte jag, men det var inte mycket att göra. Jag gick till stationen, tog tåget hem, och nu sitter jag här.

Idag insåg jag verkligen vilken bedrövlig situation jag hamnat i. Annas host föräldrar var så jävla trevliga och vänliga, och till och med Annas Host mamma tyckte att allt verkar underligt. När jag fick se hur bra allt fungerar där blev jag bara så besviken på mig själv. För jag har blivit sån toffel på senaste tiden, jag står inte upp för mig själv, jag låter bara någon annan bossa över mig även på MIN fritid. Det är inte rättvisst. Jag menar idag var jag hemma halv tio för att Bernadette sa till mig att lämna mina nycklar hemma, inte nog med att jag har en curfew på elva, jag ska dessutom komma hem tidigare än det för att inte bli utelåst och väcka hela familjen när jag kommer hem.

Imorgon ska jag förmodligen inte jobba, men jag KANSKE måste jobba en stund på kvällen. Jag menar det begränsar ju hela min dag. Vadå kanske, antingen jobbar jag eller så jobbar jag inte. Att få ett kanske förstör ju allt, då har jag ju ändå mer eller mindre ingen möjlighet att göra något. Jag kan inte direkt lämna huset för jag måste kanske ändå tillbaka igen. Vart tar mitt liv vägen, min tid, mina beslut?

Jag blir så frustrerad, jag blir så satans förbannad. Jag är trött på det här, men jag antar att jag bäddat lite för det själv. Om jag bara varit tuff nog och sagt till varje gång hon trampat på mig, istället för att bara tiga kanske saker och ting sett annorlunda ut nu.

Jag är trött på att skriva om det här nu. Jag tycker det är skam och pina att ni ska behöva läsa om samma skit varje dag. Jag vill kunna skriva och berätta om allt positivt som faktsikt händer. För allt som händer utanför husets väggar är great, men på någon vänster så tar allt det negativa över. Jag känner mig så lost för inget blev som jag tänkt mig, inget blev som jag hoppats på och inget blev som jag ville.

Jag förstår mig inte på människor som ljuger, varför inte be straight och säga som det är.

Varje gång jag träffar Anna eller bara går ut och är för mig själv har jag det hur bra som helst. Varje gång jag är ensam hemma med barnen trivs jag som fisken i vattnet.

Men alla erfarenheter kan väl inte vara bra erfarenheter.

Andreas min vän jag saknar dig med, och imorgon ska jag lägga in alla bilder på Manhattan från tidigare idag, så du kan få se lite mer hur det ser ut.

Nu ska jag se på film.

Föressten så såg jag Gossip Girls & One Tree Hills nyaste avsnitt på tv igår. Samma dag som de släpps på internet sänds dem på tv i USA, tänka sig va. Idag var det 90210, men jag missade det. för jag satt på tunnelbanan hem. Men jag kan ju ladda ner det, men nog om det.

SES


Kommentarer
Postat av: mamma

Min kära dotter! Det är som du själv skriver inte lätt för dig men jag tror att det nu behövs ett beslut hur du skall göra! Om du skall stanna kvar eller söka dig något annat. Som det nu ser ut så verkar situationen låst, du fast i något som du inte mår bra av. Ta ett beslut! Är det så att du skulle vilja stanna kvar tycker jag att du bör ta upp en del frågor med Bernadette,att du frågar Bernadette vad hon tycker om dig och ditt arbete. Skulle det visa sig att hennes uppfattning om dig är positiv d.v.s. att hon tycker du gör ett bra arbete med barnen och övrigt. Visar det sig att hennes uppfattning om dig är positiv tycker jag att du tar upp vissa bitar som du tycker skulle kännas bra för din del bl.a hur dina arbetstider ser ut, lediga helger och övrigt som du inte tycker fungerar som det är nu. Älskar dig och jag tror och litar på dig!

2009-01-07 @ 17:47:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0