Long time, no see
JA det stämmer nog ganska bra faktiskt. Inte skrivit på länge, inte kännt mig direkt motiverad. Det händer inget nytt. Eslöv är elsöv, och kommer alltid vara elsöv. Samma människor, samma vardag, samma vänner, samma fiender. Alltså lagom tråkigt. Men jag har insett nu att det inte hjälper att påpeka det var och varannan dag.
Men i alla fall, för två helger sen, tror jag det var i alla fall, hade jag en riktigt rolig kväll. Jag träffade en del av det forna sunny teamet och let me tell you det var fucking great. Jag älskar att umgås med dom. Dom får mig att må så bra, deras inställning är så jävla härlig. Lite tråkigt att vi träffas så sällan dock, men sen å andra sidan så gör det varje gång ytterligare lite mer speciell.
Well anyway livet flyter på, jag sover bort halva dagen och sitter uppe halva natten. Men jag klagar inte, det får duga, at least for now. Eftersom vi är drygt 6 timmar före New York så håller Anna mig sällskap from time to time, aldrig fel I might add. Idag pratade vi gamla minnen och det svider nästan lite, för vi hade verkligen skitskoj. HAHA, jag kan inte förstå att vi var sånna bitches som vi faktikst var. HAHA vi var extremstöriga mot allt och alla. Kasta ner folks skor och nycklar i källaren, stirrade sönder alla ettor och tvåor, bokstavligt talat trakassera alla som gjort något dumt mot någon vi kände haha. Ja jisses, det var tider det, alla bussturer, all skolktid som vi sependera på helt fel sätt, alla falbbnojjer på lektionerna. JA jag skulle inte byta bort den tiden mot världen faktiskt.
Det är rätt lustigt egentligen, vi uppskattar oftast inte saker när vi väl har dem. Istället tar vi dem förgivet, och sen när de på någon vänster försvinner blir vi totalt förkrossade. JA det är sickt, men det är så det är.
Hur som helst, så vill jag bara komma iväg nu. Jag vill få en riktigt bra värd familj någonstans runt New York, sätta mig på första planet dit och bara få en chans att prova på det jag för tillfället drömmer om. Det är inte så att jag tror att USA är något fantasi liv. Det är inte så att jag förväntar mig att saker ska bli lättare där, snarare tvärtom. Jag är bara nyfiken. Jag förstår inte människor som inte tar tillfället i akt och lever lite. Möjligheterna är så jävla många, man är faktiskt bara ung en gång och livet som tagit en drygt 18 år att bygga försvinner inte för att man väljer att spendera lite tid någon annan stans. Bara för att man bestämmer sig för att utforksa och uppleva lite betyder inte det att hela ens safety net här hemma försvinner.
Det värsta av allt är att jag vet till 100% att jag kommer älska det när jag väl kommit iväg. Även om jag kommer bli galen på Anna för att hon vill vi ska hitta på saker 24/7, haha jag kommer bli extremt irriterad för att hon ringer och väcker mig och tvingar mig att gör mig i ordning för vi ska göra nått för hon får ångest annars. Hon kommer bli arg på mig för att jag vill sova bort mina dagar haha. JA jag vet att hon bokstavligt talat kommer göra mig galen och vise verse, och det är just precis därför jag älskar henne. Det är bara sån hon är, hon tar varje tillf'älle i akt och jag längtar till den dagen då vi kan göra det tillsammans. Alla våra impuls kvällar här hemma i Sverige har varit great, tänk då när vi byter ut eslöv mot new york, när vi byter ut Sverige mot USA.
Ja sinnes det kommer bli fucking awesome mina vänner, I can promise you that.
Så ja jag hoppas att alla håller tummarna för att jag ska komma iväg så fort så möjligt, så slipper ni mig och jag er
ja hur som helst så ska jag sova nu
vi hörs superstars vi hörs
ciao babes
