I can't ignore it if you won't even try
Allt blir vad man gör det till. Så därför är det upp till var och en to make each day count. Ibland har jag glömt bort det aningen, och igår satt jag hemma med extrem ångest, för det var precis den sitsen som jag hamnade i igår som jag ville undvika. Men som sagt som man bäddar får man ligga. Men nu vet jag i alla fall hundra % vart jag står, och vart jag kommer att stå i framtiden.
Det är rätt märkligt egentligen, jag vet vad som är rätt och jag vet vad jag borde göra, men trots det så lyckas jag ändå göra precis tvärt emot. Ja det är inte lätt alltid.
Hur som helst, så åker jag på måndag. Vid sju kör vi och då finns det ingen möjlighet att komma med second thoughts. You did what you did and it's done. Jag lämnar all ångest här hemma och tar med mig mina misstag i bakhuvudet som en ständig reminder på hur jag inte ska göra i framtiden. Mer än så kan jag inte göra.
Jag visste att det skulle bli såhär, jag visste att jag skulle sitta här och känna såhär. Det är nog det som är mest frustrerande faktsikt.
When every step that you take
Can be your biggest mistake
And it could bend, or it could break
Well that's just the risk that you take
in på skype o skriv i din blogg!!! :D
