Search but never find
Jag suger på att blogga sådär regelbundet, men det är ju långt ifrån mitt största problem.
Varit hemma från Dublin i drygt en månad, och jag erkänner redan nu att jag var dum som åkte hem. Jag förstår inte, ibland när man är ute och reser så längtar man hem sådär jättemycket. Men efter en dag hemma så är man redo att dra igen.
Hur som, mindre än en månad tills jag sitter i BK med världens bästa Anna. Helt sjukt, hur mycket jag längtar. Få lite quality time med Anika, Ashley, Catalina, KENNY, och alla andra fina människor!
Annars händer det inte mycket här i Eslöv, känns som mina bästa soldater är ute och krigar och här sitter jag själv. Jag saknar mina fina vänner, livet är så mycket roligare när ni finns till hands. Så ja Anna, Anika, Ami, Johanna, ni kan ju ge upp Australien, New York, Tyskland och Irland, så att jag kan få ro i kroppen nån jävla gång!
Annars har jag väl inte mer att dela med mig av, inte fått så många timmar på El Toro denna veckan, förståligt med tanke på att jag kommer och går som ingen annan. Men som vi alla veta, pengar växer inte på träd, och jag är i stor behov av pengar, för pengar kanske kan ge mig New York i mer än 3 veckor. Så vi får hålla tummarna för att jag ska få ihop detta på nått jävla sätt!
Innan jag går så undrar jag varför jag inte kan komma upp ur sängen före 12. Det är omöjligt, och tro mig jag är inte den som ger upp. Men som jag försökt, jag ställer klocka på 10, men jag stänger av den och sen vaknar jag oftast efter 12, samma visa varje dag. Hur fan är det möjligt. Jag menar jag vill ju gå upp, men jag kan inte. Den som knäcker denna kod kan väl få en klapp på axeln eller nått!
Nu ska jag klä på mig
Ciao
Varit hemma från Dublin i drygt en månad, och jag erkänner redan nu att jag var dum som åkte hem. Jag förstår inte, ibland när man är ute och reser så längtar man hem sådär jättemycket. Men efter en dag hemma så är man redo att dra igen.
Hur som, mindre än en månad tills jag sitter i BK med världens bästa Anna. Helt sjukt, hur mycket jag längtar. Få lite quality time med Anika, Ashley, Catalina, KENNY, och alla andra fina människor!
Annars händer det inte mycket här i Eslöv, känns som mina bästa soldater är ute och krigar och här sitter jag själv. Jag saknar mina fina vänner, livet är så mycket roligare när ni finns till hands. Så ja Anna, Anika, Ami, Johanna, ni kan ju ge upp Australien, New York, Tyskland och Irland, så att jag kan få ro i kroppen nån jävla gång!
Annars har jag väl inte mer att dela med mig av, inte fått så många timmar på El Toro denna veckan, förståligt med tanke på att jag kommer och går som ingen annan. Men som vi alla veta, pengar växer inte på träd, och jag är i stor behov av pengar, för pengar kanske kan ge mig New York i mer än 3 veckor. Så vi får hålla tummarna för att jag ska få ihop detta på nått jävla sätt!
Innan jag går så undrar jag varför jag inte kan komma upp ur sängen före 12. Det är omöjligt, och tro mig jag är inte den som ger upp. Men som jag försökt, jag ställer klocka på 10, men jag stänger av den och sen vaknar jag oftast efter 12, samma visa varje dag. Hur fan är det möjligt. Jag menar jag vill ju gå upp, men jag kan inte. Den som knäcker denna kod kan väl få en klapp på axeln eller nått!
Nu ska jag klä på mig
Ciao
Drop the world
Hej hopp, once again long time no see.
Det var fan ett bra tag sen jag satt här och skulle uppdatera. Men nu sitter jag här i alla fall, varit hemma i drygt en vecka och jag börjar redan bli galen. När jag var i Dublin hade jag hemlängtan den sista tiden, mest för att jag inte hade någon tid för mig själv. Det var jämnt skrikande ungar utanför min dörr, och det var sällan uppskattat. Men nu när jag varit hemma och fått njuta av stillhet och tystnad så saknar jag kaoset. Jag saknar mitt lilla hjärta Bobby Dee, skulle gett mycket för att få honom till Sverige. Usch, jag undrar om jag är en lost cause. Jag får ingen ro i kroppen i lilla Eslöv, det är ingen fart, jag behöver fart och rörelse för att må riktigt bra.
Hur som början på 2011 nu och jag vet inte riktigt vad det kommer bjudas på, men förhoppningsvis blir det mycket jobb och därmed mycket resande.
Nyår firades hemma hos Englessons med 3 rätters middag. Inte riktigt min crowed om jag ska vara ärlig, men kvällen bjöd på ett par goda skratt, så klaga vore väl dumt.
Annars har jag väl inte mycket nytt i kalendern, drar dock till Anna i februari, det kommer bli nice. Få lite perspektiv på livet igen. Ska bli så fruktansvärt underbart att få njuta av världens bästa stad och världens bästa Anna. Vet inte vad jag hade gjort utan BANANEN faktiskt, hon är by far den mest impulsiva männiksa jag känner och det gör henne så jävla unik!
Det är ganska roligt att se folks miner när jag berättar om mina resor framöver, så många som bara stannar upp och stirrar med dömmande blickar. Som att jag är någon sinner bara för att jag inte vill sitta framför skolbänken igen, at least not yet. Man får ett liv och en chans, så vitt jag vet i alla fall. Varför inte ta chansen att resa nu när man har no strings attatched. Jag är tacksam för mitt au pair år i usa och jag är tacksam för mina 3 månader i Dublin. Jag har träffat världens bästa människor på mina resor och jag har funnit världens bästa stad. Lagom jobbigt att jag inte kan bosätta mig där utan en fet summa på kontot och ett visum i handen, men jag ger inte upp denna stad för det, så om jag får New York för 5000kr, 3 veckor åt gången then so fucking be it.
Det var allt
Det var fan ett bra tag sen jag satt här och skulle uppdatera. Men nu sitter jag här i alla fall, varit hemma i drygt en vecka och jag börjar redan bli galen. När jag var i Dublin hade jag hemlängtan den sista tiden, mest för att jag inte hade någon tid för mig själv. Det var jämnt skrikande ungar utanför min dörr, och det var sällan uppskattat. Men nu när jag varit hemma och fått njuta av stillhet och tystnad så saknar jag kaoset. Jag saknar mitt lilla hjärta Bobby Dee, skulle gett mycket för att få honom till Sverige. Usch, jag undrar om jag är en lost cause. Jag får ingen ro i kroppen i lilla Eslöv, det är ingen fart, jag behöver fart och rörelse för att må riktigt bra.
Hur som början på 2011 nu och jag vet inte riktigt vad det kommer bjudas på, men förhoppningsvis blir det mycket jobb och därmed mycket resande.
Nyår firades hemma hos Englessons med 3 rätters middag. Inte riktigt min crowed om jag ska vara ärlig, men kvällen bjöd på ett par goda skratt, så klaga vore väl dumt.
Annars har jag väl inte mycket nytt i kalendern, drar dock till Anna i februari, det kommer bli nice. Få lite perspektiv på livet igen. Ska bli så fruktansvärt underbart att få njuta av världens bästa stad och världens bästa Anna. Vet inte vad jag hade gjort utan BANANEN faktiskt, hon är by far den mest impulsiva männiksa jag känner och det gör henne så jävla unik!
Det är ganska roligt att se folks miner när jag berättar om mina resor framöver, så många som bara stannar upp och stirrar med dömmande blickar. Som att jag är någon sinner bara för att jag inte vill sitta framför skolbänken igen, at least not yet. Man får ett liv och en chans, så vitt jag vet i alla fall. Varför inte ta chansen att resa nu när man har no strings attatched. Jag är tacksam för mitt au pair år i usa och jag är tacksam för mina 3 månader i Dublin. Jag har träffat världens bästa människor på mina resor och jag har funnit världens bästa stad. Lagom jobbigt att jag inte kan bosätta mig där utan en fet summa på kontot och ett visum i handen, men jag ger inte upp denna stad för det, så om jag får New York för 5000kr, 3 veckor åt gången then so fucking be it.
Det var allt
