let change run its course
Idag är det den 8 Juni, vilket innebär att idag har jag varit i USA i ett halvår. Sex månader, tänka sig att tiden går så snabbt. Mycket som har hänt, massvis med minnen och fler ska det bli. Ångest smyger sig på from time to time, det känns som det rullar på alldelse för fort. Men å andra sidan ska jag inte förneka längtan efter att få komma hem igen till min familj, mina vänner och friheten.
Tiden här so far har varit riktigt bra, visst finns det a few regrets here and there. Men ja, det finns inte så mycket att göra åt det nu. Kommer fortfarande ihåg hur pisse nevös jag var på flygplatsen i Danmark när jag skulle gå ignom säkerhetskontrollen och säga hejdå till mamma, pappa och syster. Aldrig kännt så mycket mixade känslor förut, jag var liksom både sad and expectant.
Anyway jag är fortfarande här, och jag trivs som handen i handsken. Känns overkligt att halva tiden har passerat, jag menar ett halvår för mig har alltid varit mycket innan liksom. Men ett halvår nu känns som ingenting, ett halvår är fan inte lång tid ändå.
Hur som helst här har ni ett citat, ett av mina favorit citat faktiskt. Känns som det passar bra in idag.
"There is a tide in the affairs of men.
Which, taken at the flood, leads on to fortune;
Omitted, all the voyage of their life
Is bound in shallows and in miseries.
On such a full sea are we now afloat,
And we must take the current when it serves,
Or lose our ventures."
Tiden går snabbt! Annars allt bra?
