The everyday life
Nu har måndagen också passerat. Idag har jag varit ledig så jag tänkte att jag skulle gå ut och njuta lite av det fina vädret. Men så blev det dock inte, utan istället sov jag till drygt elva, sen gick jag upp och pratade med mamma på skype ett bra tag. Sen chillade jag lite till, packade min väska osv. Sen var klockan redan tre och det var försent att gå ut eftersom Bernadette skulle komma hem runt halv fyra.
Hur som helst så var Bernadettes två kompisar här, och som alltid är det fullt liv. En av hennes tjejekompisar dejtar Kanye West, yeah rigth tänkte jag. Men jo så är det, for real, vilket är crazy. Jag vet fortfarande inte vad jag ska tro. Ja världen är lite, och det märks att detta är en stad där det bor massvis med kändisar, för här är det en del av the everyday life.
Nu ska jag sova, skriver mer imorgon när jag är babk in NYC.
Keep it real
Snart har söndagen också passerat. Idag har jag varit ledig, så jag tog mig i kragen och gick ut. Jag tog mig an LA på egen hand, och det var det bästa jag gjort på länge. Vädret har varit riktigt great idag, inte haft jacka på hela dagen. Gick till ett litet köpcenter som ligger en bit bort, men det var mer eller mindre värdelöst. Köpte bara lite underkläder på Victoria Secret.
Jag gick mest runder i min egen lilla värld och njöt av solen. Käka även hamburgare, ja det var tredje gången i rad, men whatever. Sen köpte jag kaffe och promenerade hem igen.
Väl hemma var det fullt hus, som alltid.
Imorgon är jag också ledig, och det är vår sista dag i LA för den här gången. Ska bli skönt att komma tillbaka till NYC, men jag hade gärna velat behålla värmen ett tag till. Måste försöka hitta en nyårsklänning imorgon, får se om jag kan ta mig till Beverly center, eller något annat ställe. I värsta fall får jag ta något som jag redan har hemma.
Idag har Bernadette varit likadan som tidigare, vilket är kass. Eftersom det verkligen känts bättre nu det här två senaste dagarna, tradigt att det inte varade längre än så. Men vi får se hur det går, just nu försöker jag fokusera på Nyår.
Nu ska jag nog se lite The Hills, sen blir det väl sängen. Eller i detta fall soffan.
Imorgon har jag föressten varit här i tre veckor, vilket är crazy. Känns som om jag kom igår. Men det är väl positivt att tiden går fort, det är förmodligen för att jag jobbar större delen av tiden.
Los Angeles, California
Mina julklappar som jag
fick här nere
Pleasurable
Idag har vi varit downtown LA, och det var najs att se. Eftersom vi var mer än fem så fick vi köra två bilar. Dayo Ade, kom hit imorse och hämta upp mig. Det är en nära vän till Bernadette. Kände inte till honom tidigare, men för er som vill veta så är han en skådespelare. Bland annat varit med i CSI New York. Anyway så liten downtown i LA är jämfört med NYC, helt sick ändå. Hur som helst så åkte vi till hårfrisörskan i morse som skulle fixa Bernadettes hår, så vi var där ett par timmar, men jag kolla mest på tv, så det var najs. Gick även en liten runda, men jag glömde självklart min kamera hemma. Men jag planerar att komma tillbaka hit så whatever. Efter det åkte vi till gettot i LA haha, vi skulle hälsa på några bekanta till Berni. Husen påminde om de "fina" husen i Gambia, om man nu kan sätta det i jämförelse till varandra.
Efter det åkte vi hem hit och käkade hamburgare, IGEN. Sinnes asså, jag måste börja träna känner jag. Sen dess har vi bara hängt här i lägenheten, nu sover barnen och jag och Kayla ser på tv, barnen sover. Imorgon ska jag nog ta mig till Venice Beach och utforska lite. Men första ska vi käka frukost allihopa någonstans.
Kändes helt konstigt att umgås med någon som är en del av kändisevärlden, även om Dayo inte är någon riktigt stor skådis så är han ändå en del av det hela. Han var jävligt down yo earth för att vara kändis kände jag. Ikväll skulle dom till Area, klubben som ofta karaktärerna i the Hills ofta går till. Kunde följt med om jag varit 21, men nej jag är ju bara 19 va. Men men, sånt är livet.
Solen sken hela dagen idag och mitt på dagen var det faktikst ganska varmt. Riktigt najs när vi körde med taket nere, det enda som saknades var solglasögon. Får nog ta och införskaffa mig ett par sådana. Alla Som bor här säger dock att det inte varit så här kallt i La på ett flertal år, trots att det säkerligen är omkring 15 grader i skuggan. För mig är det i alla fall enjoyable!
Nu ska jag nog ta och se lite The Hills again, sen ska jag sova. Är alltid trött these days.
Hoppas ni har det bra där hemma. Saknar tillybaby all day every day, och saltakatten, riktigt fattigt, Helt sick att jag klarat mig utan i snart 3 veckor.
So far so good
It's all good
Det började lite segt och det var mycket folk som jag aldrig sett förut, men det flesta var mycket trevliga och sociala. Vi käkade god mat och brödet som Grace gjort döda, det var något bröd med smält smör, och alla som känner mig vet att jag älskar smör så det passade mig bra. Hur som helst så var middagen aningen seg, för jag mest satt där, och visste inte riktigt vad jag skulle göra, men efter ett tag kom Michael och tog hand om mig. Vi pratade lite och senare på kvällen pratade Grace med Bernadette och jag tror att det behövdes.
Anyway, kvällen slutade med att jag satt i soffan med trevligt sällskap och det kändes najs att bara var social och chilla. Satt väl där till elva, sen gick jag och la mig. Bernadette kom och väckte mig runt 02.00 AM och då påbörjade vi en 6 timmar lång bilresa till Los Angeles, som jag nu befinner mig i. Bilresan gick ganska snabtt ändå, lyckades faktsikt sova lite. Vaknade precis så jag hann se när vi körde in i LA, det var najs och se faktsikt. Det ser faktsikt ut ganska mycket som jag förvänta mig.
Första delen av dagen har vi spenderat hos Bernadettes kusin, andra delen har vi sepnderat i Tatianas lägenhet, som vi nu ska bo i tills hemfärden. Det är en snygg och stilren lite lägenhet så jag klagar inte.
Imorgon ska Bernadette fixa håret och allihopa ska följ med, jag är inte tvungen. Men jag känner inte för att utforska LA ensam på en buss. Eftersom hela LA mer eller mindre kräver bil så ska jag bara hänga på Bernadette och chilla. Sen på söndag och måndag är jag också ledig. På söndag ska vi nog till Bernis bror och på måndag ska vi till ett stor köpcenter i Berverly Hills.
Idag har det fungerat skitbra mellan mig och Bernadette, så Grace samtal igår kanske gjorde nytta vem vet. Idag har vi i alla fall haft trevligt och vi har pratat och för första gången så har hon faktiskt tagit sig tid att umgås lite. Hon har sagt till mig säkert 20 gånger att jag inte ska göra nått utan bara vila eftersom jag haft feber idag, men jag är inte den som blir sängliggandes av lite feber. SÅ jag idag är jag nöjd, finns inget att klaga på idag inte.
Nu sitter jag här i soffan och tittar lite på MTV, ska väl snart bädda ner mig och tittat lite mer The Hills avsnitt.
Anna om du läser detta så har jag försökt ringa dig tusen gånge, men for some reason så kommer jag bara till din voice mail. Du kan väl ringa mig när du läser detta!
Här kommer några bilder
Enjoy!
Graces' house
Mina snäckebarn
Julafton
When the going gets though
Men men dagen började med att jag ringde mamma, sa god jul, det blev dock lite jobbigt där ett tag och jag måste erkänna att de här senaste dagarna har jag tyckt varit riktigt jobbiga. Jag längtar inte direkt hem hem, det är bara det att jag inte trivs där jag är nu. Jag är övertygad om att jag hade mått mycket bättre om jag bara kännt att det fungerat med familjen. Anyway, efter jag ringt mamma så gick jag upp där uppe till Grace och alla ungarna. När jag väl kommer upp har Grace gjort frukost, gissa vad! Let me tell you, Våfflor med sirap, äpple och korv, konstig mix jag vet, men det var faktsikt gott haha. Efter det började ännu en arbetsdag. Enda skillnaden var att nu hade jag 5 ungar istället för tre, eftersom Graces 3 barnbarn var på besök och två av dem är små. Så den stora flickan hjälpte mig att hålla koll på ungarna, vi spela lite tvspel, åt lunch ritade och allt det där som man brukar göra med barn.
Runt halv ett fick jag alla till att somna, jag gick själv och vilade en stund, Efter ett tag kom Graces man hem, han var också väldigt trevlig. Han var faktiskt den första som sa att Bernadette var ganska komplicerad, vilket förvånade mig för jag trodde faktiskt bara att det var jag som kände så. MEn tänka sig så fel jag hade, hur som helst så var han väldigt snäll och gave mig ett lite pepp talk.
Runt tre tiden väckte jag flickorna och tog upp dem, för vi fick besök av en massa människor som självklart ville träffa alla söta små barn. Jag tog mig en lite rast, senare åt jag och sen bar det av till San Franciscos innerstad, där jag nu befinner mig. Bor i Lauras house för tillfället, det är en av Bernadettets vänner mamma. Hur konstigt det än låter, så bor vi i alla fall här. Huset är flott som de flesta hus är i USA. Laura är precis som Grace hur trevlig som helst. Vivian är Bernadettets vän som har hjälpt mig med ungarna nu ikväll som också körde oss till San Francisco, hon är också väldigt snäll. Det roligaste av allt är att alla hra påpekat Bernadettet utan att jag själv nämnt det, att hon är väldigt speciell osv. Så vivian gav mig ett litet pepp talk, vilket jag tror att jag behövde.
Nu ikväll så har Laurs son och hans flickvän varit här inne hos mig i "mitt" rum och scnkat. Det var verkligen trevligt för jag kände mig lite alone, sen kom de och kancka på dörre, bjöd på lite godis osv. Dom bjöd mig även på jul frukost eller whatever imorgon bitt. Så om jag får för Bernadette ska jag följa med Lauras son till hans flikcväns hus och käka frukost. Hoppas att jag får, känns skönt att få prata lite med folk i sin egen ålder.
Nu ska jag i alla fall se lite The Hills avsnitt, sen ska jag nog försöka sova. Jag hoppas att Min älskade familj hade en great julafton och ni ska veta att jag tänkt på er all day.
So far so good
Keep going
Igår runt 1.30 am lokal tid landade vi i San Francisco. Flygresan var riktigt dryg, och Bernadette svimmade på andra planet, så dom fick ge henne syre osv. Så självklart fick jag passa Regan i drygt 5 timmar. Det var riktigt jobbigt för hon var allmänt dryg och gnällig. Men till slut kom vi fram, vi åkte tåg till ett ställa där man kunde hyra bilar, hyrde en bil och körde mot Graces' house. Det var en najs bilresa faktikst, fick se alla skyskrapor i mörkret, då alla fösnter lös osv, det var najs. Vilka hus det finns alltså, riktigt flotta villor överallt, man hade ju inget bangat på att bo i ett sånt hus. Efter många om och men så var vi äntligen framme, och Grace välkommnade oss med mat, riktigt great med tanke på att jag inte ätit något sen typ tre dagen innan. Så jag käkade och sen försökte jag få Regan i säng, men hon var så övertrött så hon var totalt omöjlig, bara sprang runt och grät hysteriskt, fick spel på hennr som jag jag brukar få from time to time och till slut gav jag upp, och tog henne till Bernadette och lämnade henne där. Gick ner igen och ringde mamma, pratade lite sen blev jag lite ledsen så vi la på. Jag hämtade mig lite , tog nya tag och ringde daddy, men han svrade inte tyvärr. Efter det la jag mig och försökte kopla bort alla tankar, utan lycka dessvärre. Men jag somnade till slut.
Idag vaknade jag runt tio tid med en förkylning, hade ingen ork till att gå upp så jag somnade om. Vaknade igen runt tolv och gick upp och tog en dusch. Sen gick jag upp för att se vad resten av huset höll på med, men ingen var hemma. Så jag tog mig friheten att kirra lite frukost, sen njöt av huset, det är riktigt mysigt faktiskt.
Senare kom Grace hem med tvillingarna Sidney och Kayliegh. Regan och Graces barnbarn var också hemma. Grace tog en tupplur så jag fick jobba. Passade alla tre hela dagen och det gick förvånansvärt bra. Men tre små skitungar innefattar a lot of work, men jag tyckte jag tacklade det rätt bra. Senare åt vi god middag, bada och läste saga.
Nu sitter jag i källaren. Det är nämligen här jag sover, det är helt okej, men det känns så avlängset på något sätt. Men det är nog rätt bra ändå, för det är svårt att hela tiden bo i andras hus, man känner inte riktigt att man har någon frihet till att göra vad man vill. Men Grace är verkligen jätte snäll, hon har lagat mat till oss allihopa, hjälpt till lite när jag frågat om barnen osv. Hjälpt mig även att ansluta till deras internet, gett mig massa varma drycker som ska hjälpa mot min förkylning osv. Så creeds till henne, no doubt.
Igår när jag låg i sängen och fundera på mitt äventyr hittils så insåg jag varför jag inte trivs. Den stora anledningen är Bernadettes beteende, hon klagar alltid. Det är aldrig bra nog, det är alltid något som är fel och då menar jag verkligen alltid. Varför gjorde du så och varför gjorde du inte så, är väl mer eller mindre vad jag får höra all day. Hon är omöjlig att tillfredställa och det är extremt uttröttande. Inte en enda gång sen jag kom hit har hon sagt att jag gjort någonting bra, inte en endaste gång. I bilen igår påväg till flyplatsen så nedvärdera hon mellanmålet som jag gett Regan tidigare samma dagt högt inför resterande folk i bilen, jag menar vad fan är det. För fem minuter sen ringde hon mig, fast att hon bara är en våning upp och sa att jag lagt det orena kläderna på fel ställe. Så hon blev alltså bokstavligt talat irriterad för att kläderna låg på tredje våningen istället för andra. Hur skulle jag kunna veta vad hon mena med upstairs när det finns två våningar som då blir upstairs eftersom vi befann oss i källaren när konbverastionen hölls.
Ja jag har tusen exempel, trost att jag bara varit här en vecka. Det är crazy, men jag har tänkt mycket på det och henns attityd mot mig är inte rättvis någonstans. Jag trivs riktigt bra med barnen, och det fungerar oftast bra. Så det känns tråkigt att det känns så här med Bernadette. Men jag ska ge det ett par veckor till innan jag ger upp, brukar inte vara den som ger mig i första taget så. Det tar dock mycket energi att gå runt och vara irriterad 24/7. Eftersom jag inte har någon här i San francisco som jag kan direkt avreagera mig på, så fick det bli ett tradigt inlägg.
Hur som helst så är det juldagsmorgon hemma i Sverige nu, här är det än så länge bara lillejulafton. Kommer kännas konstigt att inte fira jul hemma. Det blir inget kalle Anka tittande, ingen svensk julmat, inga julklappar, ingen mamma, pappa, Ruby eller tillybaby. MEn det löser sig, som alltid!
Nu ska jag i alla fall försöka koppla av lite, se några the Hills avsnitt sen sova.
Skulle ladda upp bilder, men det funkar inte, så det får bli imorgon.
Hoppas ni får en riktigt bra jul Mamma & Pappa, njut för mig med. Älskar er!
Never enough
Idag är det måndag och jag har jobbat mer eller mindre hela dagen. Packat och tvättat. Och nu åker vi snart till flygplatsen, hoppar på flyget som tar oss till California. Det känns okej, men jag hade nog hellre stannat hemma och umgåtts hela veckan med Anna. Kommer ändå jobba 24/7 känns det som. Ingen julkänsla har jag heller, och mina julkort kommer inte iväg för bernadette kom hem senare än vad hon sa, så jag fick ingen tid till att gå och posta dem.
Det är skumt, ibland känns allt skit bra, då känns det som jag trivs riktigt bra, sen finns det stunder då jag inte alls trivs där jag bara känner att jag kunde fått det bättre någon annan stans. Jag älskar New York, jag gillar Bronx, det är mysigt. Men familjen, ja jag vet inte, som sagt ibland känns det great andra dagar känns det inte lika great.
Så jag ber om ursäkt för mina julkort, har inte tid att skicka de, men mamma, pappa, mormor, framor, linnéa och rasmus, ni får dom kanske nästa år. Vem vet!
Jag saknar Tillybaby, hon borde varit här och myst med mig i sängen som hon alltid brukade göra innan.
Nu ska vi åka, ha det great mina vänner, så hörs vi när jag kommit fram.
Några bilder som är tagna ganska nyligen.
Mina slipers är bruna, undrar varför?
Just like every other day
Nu är jag i alla fall ledig resten av kvällen, ska snart duscha sen in till Times Square och möta upp Erik. En svensk kille som jag träffade på Au Pair mötet förra söndagen. Vi ska på svenskt julbord på Manhattan, någonstans i midtown.
Imorgon är jag också ledig, hela dagen. Så då ska jag förmodligen in tilll Manhattan och träffa Anna och Maria. Måste köpa en vinterjacka, vinterskor och lite annat.
Sen jobbar jag på måndag till kanske halv fem, sen åker vi till flygplatsen för att ta plats på ett plan till Calli. Skönt. Även om jag ska jobba lite, så ska det bli skönt att komma till värmen lite. Det är alldelse för kallt här i New York. Men jag är ganska klen så jag fryser ganska lätt, but still.
Mamma & Pappa har äntligen lärt sig att använda skype, skönt. Men nu kommer mamma dock aldrig lämna mig ifred hahah. Hon har ringt mig två gånger idag :O. Men det är skönt att dom bryr sig så mycket som dom faktiskt gör. Älskar er båda två!
Linnéa ha det great över jul, hoppas ni får det mysigt där uppe i kalla Sverige.
Nu måste jag duscha
So far so good
Too bad
Hur som helst så har jag bara slappat idag, först jobba jag två timmar imorse från 8-10, sen var jag ledig till fem. Skulle egentligen sticka och köpa mig en tröja, men det blev inte så. Tog en dusch och sen slappa jag bara. Börja jobba igen vid fem och nu har jag slutat. Skönt, men jag fick precis reda på att jag förmodligen ska jobba på nyår. Fattar ni, nyår, vad fan är det liksom. Men men jag kan inte göra så mycket åt det, det är väl bara att göra som man blir tillsagd. Men vem fan vill spender nyårsaftan med tre unga som inte ens är ens egna? Det är så jävla frustrerande för jag är i New York, jag menar nyår här måste ju vara great, men jag missar det för jag ska jobba. Hade inte brytt mig om jag varit hemma i Eslöv, för nyår där är ändå aldrig något att hurra för. Men jag ska sluta prata om det nu för jag blir så arg och frustrerad.
Nu är jag lite hungrig så jag ska väl gå ner och ta en macka eller whatever
SES
Step by step
Snart har hela onsdagen också passerat, jisses vad tiden går fort. Idag har varit en riktigt bra dag. Började med att jag vaknade av alarmklockan, gick upp tog på mig mjukisbyxor osv. Gick in till Regan och väckte henne, tvättade henne och allt det där. Sen tog Bernadette över och klädde på henne. Sen gick vi ner och käkade frukost och då fick jag reda på att jag skullle vara ledig från 9-5, great tänkte jag och ringde Anna. Så jag gjorde mig i ordning och åkte till Brooklyn för första gången i mtt liv. Stack hem till Anna och träffade Butch, trodde jag skulle dö första haha. Hört mycket om den hunden. Men det gick ganska bra, men jag tycker synd om honom för Anna retar alltid upp honom hahahah.
Hur som helst så åkte vi till Ikea. Käkade lunch, riktigt najs. Inte ätit så mycket på länge alltså, förstår inte hur jag kunde få ner så mycket. Riktiga tjpckisar vi, men men det var gott i alla fall. Sen gick vi en vända på ikea och jag köpte världens fulaste slipers HAHA, Annas fel! Sen tog vi bussen tillbaka, chilla lite hos Anna sen tog jag tunnelbanan hem igen.
Väl hemma träffa jag Regan och Charia. Charia är den andra nannyn så att säga. Vi hade trevligt, sen hade vi ett samtal med Bernadette, riktigt najs faktiskt. Senare åt Regan, Bernadette och jag middag tillsammans och vi pratade en del, det kändes riktigt skönt faktiskt. Så jag är verkligen nöjd med dagen.
Imorgon är jag ledig från 10-5 så då ska Anna komma till The Bronx, hell to the yes på det!
Hoppas ni har det great där hemma. Jag börjar i alla fall trivas riktigt bra här.
Ja mamma jag ska ta foto på rummet och huset så fort det är lite bättre ordning. Kanske tar en bild på mitt rum imorgon, om det inte är allt för stökigt.
So far so good
The Bronx
Jaja efter det så körde Bernadette hem mig, så chilla jag lite hemma, ringde pappa sov. Sen tog jag tunnelbanan in till Times square för jag skulle fika med Anna. Fick vänta där en liten stund på henne, eftersom jag var tidig, men det var chill. Fick tid att titta på alla som gick förbi, sjukt mycket folk asså helt sinnes. Hur som helst så åt vi på donken, och sen köpte jag en adapter, så äntligen fungerar min laptop.
Idag är min första oficiella jobbedag, och hitills har det gått ganska bra. Vart på en liten playdate hos Jenna och Jacob, sen tog vi tunnebanan hem, åt lite lunch och nu sover Regan. Senare ska vi nog gå till en lekplats som ligger några kvarter bort.
Ska försöka lägga in lite bilder på The Bronx också, och mitt rum osv, så ni kan se hur det ser ut. Men det är faktikat najs, jag gillar det här, allting ligger så nära känns det som. Tar mig drygt 5 minuter till tågeteller till närmsta supermarket.
Nu ska jag också försöka vila lite hade jag tänkt, men här kommer några bilder från skolan osv.
So far so good
No time like the present
Annars igar var vi inne i New York, sag mer eller mindre hela Manhattan. Det var najs, men det spo regna hela javla dagen, sa det var anda inte sa skoj som det borde. Jag gick mest dar och tankte pa hur skont det skulle bli att komma tillbaka till skolan, fast att jag tidigare klagat en del pa den. Hur som helst sa var vi och sag Ground zero, dar World Trade Center stod, det kandes skumt som fan maste jag saga. Att vara sa nara en plats dar sa fruktansvart manga misst sina liv.
Anyway, jag och Isabel gick sjalva i New York, vi hade trevligt. Men vi fros roven av oss bada tva. Vi var inne lite i affarer och sant, men tanka sig att jag inte kopte nagot. Jag var pa Manhattan, det ultimata stallet att shoppa pa, och jag kopte inget, verkligen inget forutom mat. Kan ni forsta det mamma och pappa? Det trodde ni aldrig.
Efter vi kom tillbaka till skolan satt jag lite vid datorn, men dessa datorer ar ju vardelosa, so jag trottna ganska snabbt. Umgicks lite med resternade pa skolan, packade vaskan och chillade vid Tv:n. Tror jag somna vid 2am, sen ringde klockan 6.30am. Det var jobbigt vill jag lova, och det tog ett tag innan jag verkligen kom upp.
Men nu ar i alla fall allt fardig packat, och jag sitter som sagt mest och vantar. Det ar svart att forestalla sig hur forsta motet ska bli, men jag hoppas att jag ger ett bra forsta inrtyck.
Nu ska jag ga och gora nagot annat for jag haller pa att bli galen pa denna nervositet, det ar sjukt. Jag trodde inte jag skulle bli sahar nervos.
Andreas du ska veta att jag tanker pa dig. Jag onskar att du kunde uppleve New York med mig, men du maste komma och halsa pa som vi sagt.
Sen den dar Linnea, hon har ju det dar lilla extra va. Jag har en bild pa oss som bakgrund pa min laptop och igar nar jag satt dar i min ensamhet sa insag jag hur mycket jag saknar henne. Hur mycket jag har saknat henne anda sen Turkiet.
En sak till, vet ni sa skont det ar att inte veta vad som hander i Eslov. Det ar en stor befrielse, att inte vet vad som hander pa alla fester. Vem som sager vad till vem och nar. Vem som strular med den och den da och da. Det ar riktigt najs faktiskt.
Maste bara tillagga att jag tankte pa dig igar pappa. Nar jag stod mitt pa Times Square, sa onskade jag att du kunde vara dar och se det med mig. For jag vet att du vill komma hit och se Manhattan, sa jag vantar pa dig, vantar pa att fa visa dig runt overallt (nar jag sjalv lart mig da va) och bara njuta av NYC med dig.
Nej nu maste jag ga innan jag blir alldeles for emotional.
Puss i pannan
BTW sa saknar jag johannas virriga pannan, Isabel reminds me of you, inte kolla pa nogonting nagon gang haha.
8/12 2008 Staten Island New York
Ja jisses, jag har sa mycket att beratta men ingen tid till det. Har pa skolan ar det fullt upp 24/7, kanns knappt som jag hinner andas. Men det ar nog ratt bra. Annars hade jag kanske langat hem, vilket jag i nu laget inte gor. Jag trivs sa javla bra ska ni veta och jag har traffat massvis med manniksor som ar sa javla harliga. En del mer an andra, men sa ar det ju alltid.
Hur som helst, det ar det har min andra heldag pa Cultural Care Au Pair traning school on Staten Islan New York. Jag har det bra, men jag onskar att Anna kunde vara har med mig. For har ar ingen riktig impuls manniska som gor det hela extra roligt. Men jag traffar henna pa fredag kvall, sa jag ar anda nojd, no doubt.
Vi ar 8 svenskar pa skolan och alla ar verkligen great. Sen ar har sjukt manga fran bla Tyskland och Thailand, jag delar aven rum med en tjej fran Thiland. Det ar najs, men det ar lite svart att kommunicera, men det loser sig alltid.
Imorgon sa ska vi aka in till New York City, finally. Det kanns inte riktigt som jag ar i USA, eftersom skolan har skulle kunna vara som vilken som. Men imorgon lar jag val fa fattning om vart jag verkligen ar.
Jag langtar i alla fall inte hem, inte ens lite. Det har kommer bli sa javla bra kanner jag, och just nu sa skulle jag inte byta bort det har mot nagot.
En av de svenska tjejerna, Isabel ar ocksa adopterad fran Colombia, sa det ar skitskoj. Vi har en del gemensamt och det har jag aldrig hittat hos nagon annan tidigare. Igar tror jag vi var uppe till drygt 1am, sa dagen idag har varit en javla pina. Dessvarre ska hon bo i San francisco California, men vi ska kanske traffas under juldagarna.
Men mamma & pappa, jag saknar er. Aven om jag inte langtar hem sa ar man anda van att ha er nagra minuter bort. Men jag ska njuta av tiden sa mycket som majligt for hemlangtan lar smyga sig pa, det ar ju bara en tidsfraga.
Men Anna nar du laser det har sa skicka sms sa kan jag ringa dig hihihiihi!
So far so good
I can't ignore it if you won't even try
Allt blir vad man gör det till. Så därför är det upp till var och en to make each day count. Ibland har jag glömt bort det aningen, och igår satt jag hemma med extrem ångest, för det var precis den sitsen som jag hamnade i igår som jag ville undvika. Men som sagt som man bäddar får man ligga. Men nu vet jag i alla fall hundra % vart jag står, och vart jag kommer att stå i framtiden.
Det är rätt märkligt egentligen, jag vet vad som är rätt och jag vet vad jag borde göra, men trots det så lyckas jag ändå göra precis tvärt emot. Ja det är inte lätt alltid.
Hur som helst, så åker jag på måndag. Vid sju kör vi och då finns det ingen möjlighet att komma med second thoughts. You did what you did and it's done. Jag lämnar all ångest här hemma och tar med mig mina misstag i bakhuvudet som en ständig reminder på hur jag inte ska göra i framtiden. Mer än så kan jag inte göra.
Jag visste att det skulle bli såhär, jag visste att jag skulle sitta här och känna såhär. Det är nog det som är mest frustrerande faktsikt.
When every step that you take
Can be your biggest mistake
And it could bend, or it could break
Well that's just the risk that you take
I think you've lost sight of what really matters
Har precis gjort smörgåstårtan till imorgon, så nu är det bara graneringen kvar.
Imorgon kommer jag seröst få gå upp med tuppen om jag ska hinna med allt. Ska hinna baka tre kalddkakor, sen ska jag hinna till stan och köpa cider och present till min host mamma. Sen ska jag tvätta mina sista kläder, städa hela huset, betal räkningen på körkortet osv. Ja jisses det kommer aldrig gå ihop. Ska dessutom hinna fixa ordning i lokalen, dusch aoh göra mig i ordning. Men klaga ska man inte!
Pratade även med en tjej som bor i närheten av där jag ska bo. Hon sa det tar drygt 15 minuter med bil. Hon har varit au pair där i tre månader, och dessutom har vi samma Lcc. Riktigt najs. Dessutom bor det en kille och en tjej ännu närmre mig,. Två svenskar. Så det känns helbra, verkligen.
Nu ska jag göra vettigare saker
So far so good
891202
Nu är min födelsedag över, äntligen säger jag. Hela dagen har varit totalt katastrof. Åkte till Stockholm igår vid halv tolv, var framme sex imorse och allt gick som det skulle, till en bröjan. Efter en lagom najs frukost på Centralstationen tog jag taxi till Ambasade, vilket jävla pisseväder alltså. Jaja hur som helst, där fick jag stå och köa i kanske 2 timmar? UTE, utan paraply, så ja lagom blöt var jag sen när jag äntligen fick komma in. Efter jag gått igenom metalldetektorn osv, så gick jag över till väntrummet. Där satt jag ett bra tag, och började så smått bli orolig över att jag skulle missa mitt tåg. Men jag hade ändå två timmar kvar, så jag tänkte ju, nä men det är lugnt klart jag hinner. Men nej så blev det inte, hela jävla fucking Ambasaden hamnade under lockdown, vilket innebär att ingen får gå verken in eller ut från Ambasaden. Detta problem uppstod på grund av att någon hade ett konstigt A4 kuvert med nån slags sladdar i. Så bombteamet osv fick tillkallas. Jag som ni förstår blev allt kaos, och självklart missade jag mitt tåg hem, så det var bara att gilla läget och fixa en ny billjett, hosta upp nya pengar och sätta sig och vänta ytterligare lite.
Men nu är jag i alla fall hemma, och förhoppningsvis har jag mitt pass och visum på fredag. Så ja min födelsedag blev inte riktigt som förväntat, men inget blir ju som man tänkt sig så.
Johanna kom i alla fall hit sen och gratta mig lite. Sen prata vi med Anna lite, haha det kommer känns skumt att se henne igen efter så lång tid. Om drygt en vecka så ses vi i New York.
Vill även säga tack till alla som ringt och gratulerat mig, alla som skickat sms osv. Det uppskattas verkligen.
Men det är rätt lustigt egentligen, att människor som man inte förväntar sig något av, kommer ihåg att man fyller år och ringer och säger grattis osv. Sen de människor som man träffar var och varannan dag som man ser som sina närmsta vänner kommer knappt ihåg och gör inte minsta ansträngning för att visa att de bryr sig.
Jaja hur som helst så känns det fruktansvärt skönt att stockholm är avklarat. Det var som en stor sten som vilade på min axlar, det var en riktig pina att veta att jag var tvungen att åka upp där. Men nu är det över, så nu ska jag bara njuta av mina sista dagar här hemma.
Snart ska jag prata med min host mamma och flickorna på skype. Dom ska sjunga för mig! Flickorna är dödligt, alltså verkligen dödligt söta. Jag är sjukt jävla nöjd med familjen, fast att jag inte ens träffat dem än, jag känner på mig att det här kommer bli riktigt great!
Så nej jag har faktsikt inte det minsta ångest för att jag ska åka. Det ska bli skönt att få lämna den människa jag varit nu senaste tiden behind, och äntligen äntligen få chansen to start over.
Live the life, live the dream
no fear
Kvällen har varit lång, men ändå inte. Idag hade jag släktkalas, det blev lite födelsedagsfirande och även lite avsked. Men middagen betydde oerhört mycket för mig. Att så många var där för att säga hejdå. Det betydde verkligen enormt. Det verkar som alla andra förstår att jag ska åka utom jag. Alla säger ja men gud vad snart Sara, då har du ju bara en vecka kvar här hemma. Själv går jag i min egen lilla värld och tänker att jag har mycket tid kvar här hemma, och att jag ska hinna med tusen saker innan jag åker. Men så kommer det ju definitivt inte bli. Hur som helst så fick jag mest pengar, verkligen behövligt, fick även ett jättefint halsband och örhänge, en pyjamas och en laptop. Så ja jag är nöjd!
Jag har varit hos Andreas nu ikväll. Vi satt och snacka i säkert en timme om allt mellan himmel och jord. Det är extremt skönt att snacka med någon som tänker likadant, att få känna att människan som sitter mitt emot förstår precis vad jag menar. Nuförtiden så känns det jävligt sällsynt. Det finns inte många människor som tänker och känner precis som en själv. Så det är jävligt uppskattat och det ska jag definitivt ta vara på. Sånna människor burkar man få leta efter, och har man tur, då menar jag riktig tur så hittar man de.
Jag kan inte ens försöka föreställa mig hur det kommer bli. Om en vecka så påbörjar jag ett helt nytt liv, i en helt ny miljö med helt nya männsikor. Ja det kommer bli mycket nytt, det finns inte mycket som kommer vara detsamma. Men det är positivt, det känns positivt.
Det som känns jobbigt nu är stockholms resan som jag påbörjar imorgon kväll. Halv tolv går mitt tåg mot sthlm, sen är jag framme runt sex morgonen efter. Nio har jag intervju på Amerikanska Ambasaden, sen efter det är det hem igen och det kommer vara en stor lättnad, verkligen. Jag längtar tills jag sitter på tåget hem, då jag vet att jag ska få komma hem och fira min födelsedag med min familj, äta tårta och bara mysa!
So far so good
